MUSIC VIDEOS

Har gjort två musik videor i Inter Graphics den senaste veckan och tänkte visa er dom. Obviosly syncade vi inte den med lipsyncing men detta var ju någonting vi gjorde för skoj skull! Dessutom kommer ju båda dessa låtar def påminna mig om mitt gångna år i USA.

Annonser

I’M NOT READY

Written by author x

A year has passed and now we stand on the brink, of returning to a world where we are surrounded by the paradox of everything and yet nothing being the same.

In a couple of weeks we will reluctantly give our hugs and, fighting the tears, we will say goodbye to people who were once just names on a sheet of paper to return to people that we hugged and fought tears to say goodbye to before we ever left.
We will leave our best friends to return to our best friends.
We will go back to the places we came from, and go back to the same things we did last summer and every summer before.
We will come into town on that same familiar road, and even though it has been months, it will seem like only yesterday.
As you walk into your old bedroom, every emotion will pass through you as you reflect on the way your life has changed and the person you have become.
You suddenly realize that the things that were most important to you a year ago don’t seem to matter so much anymore, and the things you hold highest now, no one at home will completely understand.
Who will you call first?
What will you do your first weekend home with your friends?
Where are you going to work?
Who will be at the party Saturday night?
What has everyone been up to in the past few months?
Who from school will you keep in touch with?
How long before you actually start missing people barging in without calling or knocking?

Then you start to realize how much things have changed, and you realize the hardest part of being an exchange student is balancing the two completely different worlds you now live in, trying desperately to hold on to everything all the while trying to figure out what you have to leave behind.
We now know the meaning of true friendship.
We know who we have kept in touch with over the past year and who we hold dearest to our hearts.
We’ve left our worlds to deal with the real world.
We’ve had our hearts broken, we’ve fallen in love, we’ve helped our best friends overcome eating disorders, depression, stress, and death. We’ve lit candles at the grotto and we’ve stayed up all night on the phone just to talk to a friend in need.
There have been times when we’ve felt so helpless being hours away from home when we know our families or friends needed us the most, and there are times when we know we have made a difference.
Just weeks from now we will leave.

Just weeks from now we take down our pictures, and pack up our clothes.
No more going next door to do nothing for hours on end.

 
We will leave our friends whose random e-mails and phone calls will bring us to laughter and tears this summer, and hopefully years to come.
We will take our memories and dreams and put them away for now, saving them for our return to this world.
Just weeks from now we will arrive.
Just weeks from now we will unpack our bags and have dinner with our families. We will drive over to our best friend’s house and do nothing for hours on end.
We will return to the same friends whose random emails and phone calls have brought us to laughter and tears over the year.
We will unpack old dreams and memories that have been put away for the past year.
In just weeks we will dig deep inside to find the strength and conviction to adjust to change and still keep each other close.
And somehow, in some way, we will find our place between these two worlds.
In just weeks.
Are you ready?….

QUESTIONS/ANSWERS

Ronja: hej! jag undrar om det är så att man får vara med på graduation om man väljer vissa ämnen? jag har nämligen blivit placerad som junior på skolan jag ska gå på som utbytesstudent till hösten och jag vill verkligen vara med på graduation :)

Svar: Hej Ronja! Åh vad roligt att du fått möjligheten att uppleva ett utbytesår. Min skola ville placera mig som junior, pga att alla utbyteselever blir det, oavsett ålder. Men då jag verkligen vill vara med på graduation och att jag har åldern för att vara senior så gick dom med på att placera mig som senior om jag tog engelskan på senior level och bytte ut US history mot motsvarande kurs på senior level, vilket är economy. Jag har inte haft några problem alls med dessa ämnen, och har fått A på alla mina papper än så länge. Dock beror det ju på hur bra engelska man har. Detta gäller dock bara min skola, vet inte riktigt hur det är för din. För t.e.x min vän Hanna i Minnesota så får alla utbytesstudenter vara med på graduation, även om du är junior. Så om jag vore du, så skulle jag kontakta skolan innan du åker och hör med dom vad deras policy är. Hoppas du får ett kanon bra år!

Lydia: Hej, har en liten fråga. Jag är en förhoppningsvis framtida utbytesstuden o undrar om du har några tips om vad man kan skriva i sitt personliga brev? :)

Svar: Hey Lydia. När det kommer till ditt personliga brev så råder jag dig att skriva om vad du verkligen känner för. Innan jag åkte så pratade min organisation om att man inte ska ställa några krav osv i brevet, men när jag sedan kom hit och pratade med mannen som placerade mig så sa han att ju mer du skriver om vart du skulle tänka dig vilja hamna, desto lättare är det för dom att placera dig. vill du hamna i en solig stat? skriv det! Men skriv inte någon speciell ort eller stat, för det är alldeles för detaljerat. Med tanke på hur det blev för mig, hur olik min värdfamilj var jämfört med mig, och hur fel det blev med pälsdjuren, så skulle jag verkligen ha skrivit mitt brev annorlunda.

Skriv om dina intressen, vad du vill göra i framtiden och om dig och din familj. Sedan om du har möjligheten att välja stat så tycker jag personligen inte att staten är viktig – det är viktigare att få en värdfamilj som du trivs med, för familjen är en stor del av ditt utbytesår! Hoppas att detta hjälpte lite grann och att du får ett kanon bra år här i staterna!

UNBREAKABLE

Det är nu lite mer än en månad kvar tills en del av min familj kommer och hälsar på. En stor del av mig vill mer än gärna att den dagen skulle kunna vara idag, men samtidigt så är jag väldigt tveksam över det hela. Att ha varit borta från allt jag en gång visste och kände mig trygg med, har nu gjort att jag vant mig med denna livsstil istället. Hur ska jag nu ställa om mig själv, igen, till en annan kultur. Det finns en rädsla inom mig, som undrar om det kommer att kännas som att ingenting har förändrats, utom mig själv, när jag kommer hem. Hur kommer jag att lägga detta år bakom mig, kommer det att kännas som att det aldrig har hänt? Som om jag bara drömt allting?

Året som passerat har varit väldigt händelserikt. Jag har provat på nya saker och testat mina gränser så gott jag kan. Jag har befunnit mig i situationer, som jag aldrig kunnat tänkt mig tidigare.

När tiden är slut och det är dags att bege sig tillbaka till Sverige vill jag känna att jag verkligen utnyttjat alla möjligheter som befunnit sig framför mig. Jag vill vara nöjd med min insats av detta år, och samtidigt vara stolt över hur jag klarat av detta.

Innan mitt utbytesår startade, tänkte jag att ett år var en lång tid. I julas kändes det nästan som att det var en evighet kvar tills det var dags att flyga tillbaka till norden. Nu har jag nästintill panik över hur lite tid det är kvar. Ett år låter rätt mycket, men i verkligheten så är det inte det. Det gäller att ta vara på tiden och ha kul! Tiden som är kvar kommer jag att spendera med mina vänner och min värdfamilj. Softball kommer att ta över en stor del av tiden och dessutom det som är kvar utav skolan. En sak som är säker i alla fall, är att jag är stolt över mig själv hur jag klarat av detta år.

”An exchange year is like a ride on a roller coaster.
First, it is determined to ride it and I was fascinated by the idea, then it goes fast.
You must enter and then comes the uneasy feelings. Then there are high and lows.
But then it goes very quickly.
In the end, one is a bit sad that it’s over, a little proud that you survived it, pleased again to have solid ground under your feet and really would love to sit on and ride again”

CAP & GOWN

Veckorna rullar på snabbt, och jag har lite halvpanik över hur lite tid jag har kvar av mitt utbytesår här i staterna. I fredags fick jag till och med min cap and gown inför graduation, så det är verkligen nära nu.
66699_4946914434346_118869089_n

Den senaste tiden har spenderats i skolan, spelat softball och umgåtts med vänner. Vilket jag kommer att fortsätta med framöver. Den kommande veckan har jag softball match mån, tis, on, tors och fredag, sedan turnering på lördag. Så bli ej förvånad om det är lite uppdatering från min sida.

Sitter nu och kollar på MTVs movie awards och Rebel Wilson är ju världens skönaste människa. Och för er som ej sett filmen Pitch Perfect, så är hon den roligaste skådespelaren i filmen.

Hur som haver så ska jag fortsätta att kolla på MTVMA och sedan sova. Så ha det bra där ute i världen!
IMG_7843

ALIVE

Hej på er alla där ute i världen!

Ville bara uppdatera er med att ja jag lever, men i ett väldigt händelserikt liv för tillfället! Skolan rullar på som vanligt med läxor och i softball har jag antingen match eller träning varje vardag. Pga det dåliga vädret har alla våra matcher blivit uppskjutna i lite mer än 2 veckor, vilket nu resulterar i matcher i princip varje dag för att få ihop det tills slutspelen. Dock är ju Softball riktigt kul att spela, så det har jag inte riktigt någonting emot.  Kommer förmodligen att lägga upp bilder från softball senare, då vi tagit lagkort osv redan.

Så som skrivet ovan är mitt amerikanska liv fyllt av skola, sport och vänner. Och då får faktiskt bloggen tyvärr lida lite..

Jag har nu lite mindre än 2 månader kvar tills graduation och den lilla tiden kommer jag att spendera så bra som jag kan!

replayitimage_large. eb65ef743dba11e2985c22000a1f9ad3_7_large